Röjning

Ungskogsbestånden brukar röjas 2 eller 3 gånger beroende på växtligheten. Först kommer plantröjningen/förstaröjningen, sedan andraröjningen och eventuellt en tredje röjning 2 - 3 år innan förstagallringen eller i direkt samband med förstagallringen. En del kallar röjningen i samband med förstagallringen för förröjning. Hyggesrensning är också en röjningsåtgärd som görs före eller efter slutavverkning för att bättra på kvaliteten på groten och underlätta efterföljande plantering.

Den pågående klimatförändringen ändrar förutsättningarna för skogsodlingen. Många skogsskiften är planterade med enbart gran, fastän det borde varit en blandskog med tanke på förutsättningarna. Högt vilttryck har gjort att många undvikit att föryngra med tall. I ett röjningsbestånd med enbart planterad gran, bör i princip all självsådd tall sparas. Normalt finns ett överflöd av löv att välja mellan, men tall brukar det vara sämre med. Ibland kan en planterad gran offras/röjas bort för att hjälpa fram en tall allt för att få fram en hållbar skog.

Allskogsservice är certifierat enligt PEFC och följer även FSC:s riktlinjer. Certifieringen innebär att vi i all typ av röjning försöker lämna rönn, asp, sälg, ek och bärande buskar till foder för de vilda djuren. Natur och kulturmiljöer av värde bevaras.

Plantröjning/förstaröjning

Några (2-4) år efter plantering bör föryngringen röjas. Det förväxande lövet som är högt röjs bort så att beståndet blir mer jämnhögt. Löv brukar komma på de flesta ställen och får då konkurrera på mer lika villkor mot det planterade som uppnått 50 - 70 cm höjd. Planterad gran och tall har då kommit igång ordentligt med höjdtillväxten och klarar sig några år yttterligare innan en andra röjning görs. Normalt röjs det inte bort några barrplantor i förstaröjningen. Första röjningen går snabbt och blir förhållandevis billig när den görs i rätt tid. Vänta inte för länge med förstaröjningen, vi hjälper gärna till.

På bilden finns mycket självsådd tall som ligger lite efter i ålder och höjd jämfört med den planterade tallen. För att få ett tätt bestånd av tall som klarar högt vilttryck, är det viktigt med tidig röjning. De små självsådda tallplantorna klarar inte konkurensen med lövet. En eftersatt tall återhämtar sig aldrig. Tall och gran tillsammans är däremot att föredra. I vissa fall skyddar granen fysiskt mot viltbetning och dessutom blir tallen kvalitetsdanad. Med fler trädslag inblandat byggs starkare bestånd och känsliga monokulturer undviks.

Vid högt vilttryck bör man viltbehandla plantorna för att förhindra betning.

Andraröjning

Andraröjningen görs när konkurrerande löv håller på att växa förbi gran och tall i höjd och innan topparna tar skada. Höjden är normalt mellan 3 och 5 meter. Nu ställs barr och löv ut på önskat avstånd/förband. Där det planterade gått ut sig lämnas löv så att en bra fördelning mellan barr och löv uppnås. Nu kan grandominerade områden röjas ned till önskat stamantal fram till förstagallringen. Grovt räknat är ett stamantal mellan 2000 - 2500 per hektar lämpligt beroende på bonitet och hur stor lövandelen är. Är lövandelen hög bör avstånden öka och med grandominans och hög bonitet kan bestånden vara tätare. 

I bestånd med tall och där högt vilttryck från älg förekommer måste röjningen planeras annorlunda. Vår erfarenhet är att tallen ska stå trångt ända fram till att den nått älgsäker höjd. Tallen räknas som älgsäker när den fått skorpbark på älgbetningshöjden upp till dryga 2 meters höjd. Därefter kan röjningen göras några år innan förstagallringen. När tallungskogen står tätt brukar alltid någon stam klara sig från betning och dessutom blir konkurrensen om näring större vilket gör tallarna mindre frodiga och mindre smakliga för älgen. 

Om andraröjningen i tallbestånd görs när ungskogen är 3 -5 m och stammarna ställs ut på "rätt" avstånd på ca 2 m, kan älgen förstöra hela tallbeståndet på kort tid. Ett alternativ är att viltbehandla de kvarvarande  tallstammarna så att de får vara ifred för älgen. Viltbehandlingen måste då göras i direkt anslutning till röjningen.

Skorpbark på tall

På bilden ges ett exempel på skorpbark på den högra stammen nedtill och ung slät bark på tallen till vänster. Tallen med skorpbark klarar sig från älgens barkfläkning medan den klenare tallen riskerar att drabbas.

Om kvalitet prioriteras före volym, ska den klenare stammen sparas vid kommande röjning. Den klena stammen har mindre kvistar och mindre årsringsbredd vilket ger bättre kvalitet jämfört med den högra kraftiga stammen. Helst ska då den grova stammen med skorpbark kapas i huvudhöjd. En kedjeröjsåg rekommenderas om kapen ska göras i huvudhöjd eller högre. Om kapet görs högt upp har den klena stammen ett fysiskt stöd mot vindar och snöbrott och även ett litet fysiskt skydd mot älgbetning.

Kontakta Allskogsservice för rådgivning och röjning i känsliga bestånd.

Tredje röjningen

Den sista röjningen görs 2 -3 år innan förstagallringen när beståndet är slutet och det går att se vilka stammar som har bra tillväxt och kommer bli gagnvirke. Stammar som halkat efter och som inte kommer uppnå tillräcklig dimension röjs bort. De bortröjda stammarna kommer att sjunka ihop och vissna ner till gallringen och ge gallringsmaskinisten bra sikt. Ibland så görs den tredje röjningen i direkt samband med den första gallringen

Röjning av betesmarker

Vid för lågt betestryck måste en del mark röjas för att klara normen för bidrag. Allskogsservice har kunskap och erfarenhet att röja fram natur och kulturvärden.